Framtidsplaner
Jag vill så mycket.
Jag vill göra så mycket och jag vill skaffa mig erfarenheter som ger mig mer än vad min nuvarande vardag kan ge mig. Men jag tar för stor hänsyn till vad alla andra tycker.
Jag hatar att misslyckas. Alltså jag HATAR det. Och i min mening är hela grejen med att Australien inte hände ett av de största misslyckanden jag, förmodligen, någonsin kommer skåda. Just i det lägger jag inte så mycket vikt i vad andra tycker och tänker för att nästan alla försöker få in mig på ett spår som jag inte vill veta av. Vad jag där emot bryr mig alldeles för mycket om är vad folk kommer tycka om det skulle vara så att jag vill göra någonting liknande igen.
Jag har sjukt höga ambitioner, och jag tror att man lär sig så mycket mer av erfarenhet än av teoretiskt lärande. Därför vill jag göra så mycket. Jag har en tanke om att man lär sig av sina misstag, vilket betyder att jag inte lär göra samma misstag igen. Jag har inga planer på att åka till andra sidan jorden i fel tid för att mina prestationskrav säger att jag borde göra det, där emot har jag en tanke om att göra det jag vill göra. Oavsett hur fel det gick första gången. Jag tänker inte ens försöka förklara allting som gick fel och hur fel förutsättningarna var när jag åkte till Australien för att det finns det ingen mening med, där emot tror jag att jag har alla chanser i världen att få det rätt nästa gång.
Om inte annat behöver jag bevisa för mig själv att jag kan. Jag kan inte bara ge upp. Jag behöver boosten av att slutföra det jag vill, och inte bara göra som alla andra säger. Jag måste sluföra det jag har börjat på, även om det är så att jag avslutar det på ett helt annat ställe än vad som var tänkt från början.
